Feminism i företagsform?

Sammendrag: 

Sverige betraktas ofta, av andra liksom av sig själv, som ett av världens mest jämställda länder och hamnar också alltid i toppen av FN:s och OECD:s jämställdhetsrankingar. Sedan mitten av nittiotalet har jämställdhetsintegrering varit den officiella strategin för det svenska jämställdhetsarbetet, men trots detta startas det fortfarande projekt för att komma igång med detta arbete. I denna artikel problematiseras det svenska jämställdhetsarbetet mot bakgrund av politikens förändrade styrformer där marknadsstyrning i hög utsträckning kommit att dominera det offentliga och där «den rätta kunskapen» allt mer har kommit att ersätta politiska intressemotsättningar. Syftet är att utforska vad som händer med jämställdhetspolitikens innehåll när den inordnas i marknadsbaserade former för styrning och detta görs genom att studera jämställdhetskonsulters arbete. Det empiriska materialet består av elva telefonintervjuer med jämställdhetskonsulter, samt en genomgång av ett tjugotal konsultföretags hemsidor. Intervjuerna fokuserar hur intervjupersonerna upplevde arbetet som konsult; deras drivkrafter, motiv och argument; samt hur de såg på arbetets effekter, möjligheter och begränsningar. Materialet har analyserats med inspiration av governmentalityanalys och med ett särskilt fokus på hur jämställdhetskonsultens position samt jämställdhetsbegreppets betydelse konstrueras.

Nyckelord: jämställdhet, konsulter, marknadsstyrning, styrningsmentalitet, offentligt entreprenörskap 

Introduktion

Sverige betraktas ofta, av andra liksom av sig själv, som en av världens mest jämställda länder och hamnar också alltid i toppen av FN:s och OECD:s jämställdhetsrankingar. Jämställdhetsintegrering har sedan mitten av nittiotalet varit den officiella strategin för det svenska jämställdhetsarbetet och i boken Feminism som byråkrati (2016) ställer författarna Kerstin Alnebratt och Malin Rönnblom frågan hur det kan komma sig att trots att alla politiska partier i mer än tjugo år varit överens om att det är jämställdhetsintegrering som gäller för att de jämställdhetspolitiska målsättningarna ska uppfylla startas fortfarande projekt för att komma igång med detta arbete. Ett av de svar som Alnebratt och Rönnblom ger är att detta beror på den svenska politikens förändrade styrformer, där marknadsstyrning i hög utsträckning kommit att dominera det offentliga och där «den rätta kunskapen» allt mer har kommit att ersätta politiska intressemotsättningar. Det handlar om en genomgripande nyliberal omsvängning mot styrformer som New Public Management, där köp och sälj-system och marknadsprinciper i allt högre grad har kommit att prägla det offentliga (Rönnblom 2011; Larner 2000; Brown 2015). Dessa styrformer kan även karaktäriseras som en form av styrning på avstånd, där ansvaret för både genomförandet och görandet av politik tenderar att placeras allt längre från politikens centrum och där byråkratin tenderar att ta över det som tidigare var politikens uppgifter (Alnebratt och Rönnblom 2016).

Sverige kan betraktas som ett särskilt intressant fall när det gäller nyliberala styrformer utifrån att skiftet från en så kallad tredje vägens politik till införandet av marknadslogiker samt privatisering av offentlig sektor har varit relativt genomgripande. Sverige är idag ett av de länder där privatiseringen av offentlig sektor går som snabbast (privatizationbarometer.com). Dessa förändringsprocesser har också medfört stora förändringar när det gäller vilka aktörer som agerar inom ramen för jämställdhetspolitiken, och hur jämställdhetsarbete organiseras. Jämställdhetskonsulter har framträtt som en ny och central aktör som successivt har fått en nyckelroll i implementeringen men även utformandet av svensk jämställdhetspolitik. När görandet av jämställdhetsarbetet har förskjutits allt längre från politikens centrum har det även inneburit en förskjutning från offentligt anställda tjänstepersoner till privata konsulter och därmed har arbetet alltmer kommit att bedrivas av vinstdrivande, privata företag på marknadsbasis. I den här artikeln ställer vi frågor om vilka effekter denna förskjutning får för jämställdhetspolitikens innehåll, samt vilka positioner de personer som arbetar med jämställdhet intar i detta arbete.

Syftet med denna artikel är att utforska vad som händer med jämställdhetspolitikens innehåll när den inordnas i marknadsbaserade former för styrning. Studien bidrar därmed till det forskningsfält som kallas kritiska studier av jämställdhet, där fokus ligger på att analysera hur jämställdhet ges mening och «görs» i olika sammanhang (Alnebratt och Rönnblom 2016; Lombardo mfl 2009; Magnusson mfl 2008; Verloo mfl 2007). I en bredare mening bidrar denna studie även till studier av hur marknadiseringen av offentlig politik går till och får konsekvenser på mikronivå inom ett enskilt politikområde. Jämställdhetspolitiken kan här ses som ett särskilt intressant fall, eftersom det fältets expansion ägt rum under den period som präglats av den offentliga sektorns tillbakagång och marknadsutsättning (Montin och Hedlund 2009). De spänningar och den ambivalens som uppstår då marknadsmekanismer introduceras på områden som tidigare styrts av andra logiker kan även sägas vara särskilt tydliga här då jämställdhetspolitik uppfattas som en form av politik som drivs av idealism och en strävan efter rättvisa, drivkrafter som ofta ses stå i motsatsförhållande till vinstintresse och konkurrens. Ambivalensen mellan dessa olika logiker framträder som vi kommer att visa i denna artikel tydligt i jämställdhetskonsulters arbete, men liknande spänningar kan även förväntas uppstå när andra områden av offentlig politik underkastas marknadsprinciper.

Den analys som presenteras i denna artikel utgår ifrån elva intervjuer med svenska jämställdhetskonsulter, samt en genomgång av ett tjugotal konsultföretags hemsidor. Analysen av konsultföretags hemsidor ger en god bild av hur jämställdhetskonsulter presenterar sig själva, sitt syfte och sin affärsidé, och hur de försöker sälja sina tjänster till potentiella kunder, medan intervjuerna ger möjlighet att fördjupa analysen av för oss centrala teman, som hur jämställdhetskonsulter uppfattar sin egen roll och hur begreppet jämställdhet fylls med innehåll i deras arbete. I nästa avsnitt ges en kort beskrivning av den svenska jämställdhetskonsultmarknaden och en översikt av forskningsläget. Därefter beskriver vi våra analytiska och teoretiska utgångspunkter. I det följande behandlar vi hur jämställdhetskonsulter representerar sin position i förhållande till jämställdhetspolitiken, samt hur jämställdhet konstrueras och görs säljbart i deras arbete. Avslutningsvis diskuterar vi vilka möjligheter och begränsningar som skapas när marknadens logiker blivit en självklar del av jämställdhetsarbetet.

Konsulter som jämställdhetspolitiska aktörer

Jämställdhetskonsulter har idag en nyckelroll när det gäller att implementera svensk jämställdhetspolitik. De anlitas av företag och andra aktörer inom näringslivet såväl som av offentliga aktörer som kommuner, landsting och myndigheter. Inom näringslivet handlar konsulters uppdrag ofta om att ta fram och utvärdera företags jämställdhetsplaner, och att leda utbildningar med fokus på bemötande, personalfrågor och rekrytering samt arbetsmiljö. Uppdrag för offentliga aktörer handlar mer ofta om jämställdhetsintegrering av verksamheten, t.ex. i en kommunal förvaltning. Här har statliga stimulansmedel och satsningar en stor inverkan på vad offentliga aktörer efterfrågar. Projektet Hållbar Jämställdhet, HÅJ, finansierade t.ex. mellan 2008 och 2010 87 olika utvecklingsarbeten, huvudsakligen i kommuner och landsting, där konsulter i många fall anlitades för att ansvara för olika aspekter av genomförandet (Kontigo 2011).¹ Ofta består uppdragen av ett utbildningspaket där en dags föreläsning kombineras med uppföljande rådgivning vid ett par tillfällen men det kan även vara mer omfattande processledningsuppdrag där konsulten utbildar en hel personalgrupp och finns med i arbetet med jämställdhetsintegrering under en längre period. Sammantaget kan dock konstateras att både i relation till näringslivet och till det offentliga utgör kortare utbildningsuppdrag en stor del av jämställdhetskonsulters arbete. Det handlar om inspirationsföreläsningar eller föreläsningar om relevanta regler och riktlinjer. Även uppdrag som handlar om uppföljning eller utvärdering är relativt vanliga. Dessutom arbetar många konsultföretag med utveckling av metoder och material för praktiskt jämställdhetsarbete samt författar böcker och rapporter.

Att avgränsa den svenska jämställdhetskonsultmarknaden och säkert uppskatta dess storlek är svårt, då det inte är helt självklart vem som är en jämställdhetskonsult och det finns inte heller någon förteckning över verksamma konsulter på fältet. Därmed har det inte varit möjligt att göra någon uppskattning av hur mycket pengar som omsätts på denna marknad. Vissa konsulter är medlemmar i branchorganisationen Mångfaldsföretagarna, en organisation med ambition att fungera som språkrör för branschen.² En konsult som länge varit engagerad i Mångfaldsföretagarna och i branschens utveckling menar att det idag finns ungefär ett femtiotal företag som exklusivt ägnar sig åt att arbeta med jämställdhet och mångfald på konsultbasis. Till detta kommer dock akademiker och andra som då och då åtar sig konsultuppdrag, samt konsulter från större företag som då och då arbetar med jämställdhetsuppdrag.³ De intervjuade konsulterna är överens om att branschen har genomgått en expansiv utveckling de senaste tio till femton åren, där antalet aktiva konsulter samt efterfrågan på och kunskapen om jämställdhetskonsulters tjänster har ökat markant i både offentlig och privat sektor. Majoriteten av de företag som primärt arbetar med jämställdhet är småföretag bestående av en eller ett par konsulter, och påfallande många av dessa konsulter har en akademisk genusvetenskaplig utbildning. En majoritet är kvinnor, även om det finns relativt många män inom branschen.⁴

Trots att jämställdhetskonsulter idag alltså är centrala jämställdhetspolitiska aktörer saknas forskning kring deras roll och kring effekterna av deras arbete. Även i en svensk kontext, där arbetet med jämställdhetsintegrering inbegriper allt fler sektorer, är detta växande fenomen i princip helt outforskat. Existerande forskning återfinns framförallt inom internationell politik, där jämställdhetsexperters roll i internationella organisationer och internationellt policyskapande har utforskats (Ferguson 2014; Prügl 2013; Chant 2012; Bedford 2007; Campbell och Teghtsoonian 2010). Dessa jämställdhetsexperter anlitas ofta på konsultbasis, och deras roll är på många sätt jämförbar med svenska jämställdhetskonsulters. Denna litteratur har granskat vilken kunskap som produceras genom jämställdhetskonsulters arbete, med fokus på vilka dilemman, möjligheter och begränsningar som skapas när jämställdhetsarbete organiseras på detta sätt och när feminister försöker uppnå förändring genom en roll som «insiders» i internationella organisationer. I detta sammanhang har särskilt nödvändigheten av att framställa jämställdhet i instrumentella nyttotermer för att få genomslag problematiserats. Världsbankens representation av jämställdhet som «smart economics» är kanske det tydligaste exemplet på detta dominerande paradigm, som jämställdhetskonsulter på olika sätt behöver förhålla sig till i sitt arbete (Ferguson 2014; Chant och Sweetman 2012).

I boken Feminism som byråkrati (2016) resonerar Kerstin Alnebratt och Malin Rönnblom kring distinktionen mellan experter och konsulter, utifrån att det under lång tid funnits experter i jämställdhetspolitiken medan konsulterna är en nyare företeelse. Är exempelvis konsulten «mindre expert» än experten? De skriver: «För oss konnoterar ordet konsult den (privata) organiseringen, som verkar på en marknad där varor och tjänster, i detta fall jämställdhetskunskap, köps och säljs. Konsult-ordet leder vår tanke till själva säljandet. Benämningen expert däremot, sätter fokus på kompetensen» (2016:106). Resonemanget illustrerar framför allt skiftet i styrningsformer där marknadens logiker också påverkar positioner och handlingsutrymme för de verksamma aktörerna.

Utanför det jämställdhetspolitiska fältet finns en växande litteratur som granskar konsulters roll i policyprocesser och i relation till nya, decentraliserade och privatiserade former för styrning. Denna litteratur har understrukit konsulters paradoxala position i gränslandet mellan politik, administration och marknad, samt undersökt och problematiserat hur konsulters ökade roll bidrar till att förskjuta inflytande över politiska beslut till arenor som ligger längre ifrån demokratisk kontroll och till att omforma politikens form och spelregler utifrån marknadsprinciper och anpassning till köp och sälj-system (Prince 2012; Beveridge 2012; Bock 2014; Howlett och Migone 2013). Mot bakgrund av denna forskning har vi valt att närma oss studierna av jämställdhetskonsulter utifrån ett analytiskt ramverk som fångar dessa former för styrning: governmentality.

Marknadisering, politik och styrning på avstånd

När konsulter får en större roll i policyprocesser innebär det en förskjutning där det praktiska genomförandet av politik hamnar längre bort ifrån arenor för demokratiskt beslutsfattande (Prince 2012; Beveridge 2012). Detta kan ses som ett uttryck för vad Chantal Mouffe menar är en avpolitisering av politiken som kännetecknar samhällen präglade av nyliberala former för styrning. Istället för att handla om konflikt mellan olika politiska alternativ blir politiken administration, ett projekt som handlar om att hitta de mest effektiva lösningarna på för givet tagna problem (Mouffe 2005). Wendy Brown menar att utsträckandet av marknadsvärden och marknadslogiker till nya institutioner och samhällsarenor bidrar till denna avpolitisering av politisk makt och styrning: medborgaren reduceras till en individualistisk kund och politiken reduceras till management och byråkrati, medan utrymmet för att synliggöra och artikulera frågor om makt, intressemotsättningar och konflikter kringskärs (Brown 2015, 2009). Införandet av marknadslogiker i offentlig styrning öppnar också upp för en reell marknadisering av politiken, det vill säga att den byråkratiserade politikens genomförande «outsourcas» till privata, vinstdrivande aktörer som konsulter.

Dessa forskare problematiserar alltså marknadslogikernas avpolitiserande effekter, och betraktar dessa som ett uttryck för en nyliberal styrningsmentalitet (governmentality). Att betrakta nyliberalism som en styrningsmentalitet, snarare än ideologi eller politisk filosofi, innebär att fokusera på det nyliberala som en viss typ av tekniker för styrning som underbyggs av särskilda rationaliteter eller sätt att tänka kring styrning (Larner, 2000). Att analysera jämställdhetsarbete i termer av styrningsmentalitet handlar därmed om att utforska de styrningstekniker som präglar detta politikområde samt de sätt att tänka – de rationaliteter – om jämställdhet som ligger till grund för och skapas genom dessa tekniker (Rose och Miller 2008). Utifrån detta perspektiv har vi i analysen av jämställdhetskonsulters position och arbete riktat fokus mot de effekter som marknadiseringen av jämställdhetsarbetet i Sverige får för både jämställdhetspolitikens form och innehåll. Hur verkar konsulter genom rationaliteter som kännetecknar marknaden – som effektivitet, produktivitet och lönsamhet – och vilka möjligheter och begränsningar skapas för politisk förändring? Innebär marknadisering oundvikligen avpolitisering av jämställdhet, eller kan marknaden som både styrningsform och arena fungera för motstånd och återpolitisering? Utifrån en Foucauldiansk maktförståelse menar vi att alla styrningsprojekt har sprickor och öppningar där motstånd och omformulering av dominerande rationaliteter och maktrelationer blir möjligt (Foucault 2002:105–106). Vi är därför intresserade av att utforska och belysa hur jämställdhetskonsulter och deras arbete inte bara begränsas av marknadens logik, utan också hur de strävar efter att använda marknaden som en strategisk arena för förändring.

Vår analys struktureras av två analytiska teman som är framträdande i litteraturen om styrningsmentalitet (Foucault 1991; Dean 2010; Rose och Miller 2008; Walters 2012). För det första fokuserar vi på hur jämställdhetskonsulten konstrueras i det marknadiserade jämställdhetsarbetet som en särskild typ av subjekt. Vilka positioner och vilka typer av handlande görs mer eller mindre tillgängliga för jämställdhetskonsulter, och vad får detta för konsekvenser? Vi menar att de subjektspositioner som konstitueras möjliggör vissa typer av handlande och försvårar andra, och att görandet av jämställdhet på så sätt begränsas (Bacchi 2009; Burchell 1991; Dean 2010). För det andra utforskar vi vilken kunskap som produceras genom jämställdhetskonsulters arbete: hur fylls talet om jämställdhet med innehåll och vilka effekter får denna kunskap för vad som är möjligt att göras på det jämställdhetspolitiska fältet? Genom detta fokus belyser vi den länk mellan makt, styrning och kunskap som är central i en förståelse för hur styrningsmentalitet fungerar (Foucault 1991). Ett fokus på hur jämställdhet fylls med mening och innehåll på olika sätt återfinns också i Bacchis kritiska policyanalys, som vi också har hämtat inspiration ifrån när det gäller att analysera hur jämställdhet konstrueras som policyproblem genom jämställdhetspolitiska förslag och strategier (Bacchi 1999; Bacchi 2009). Genom ett fokus på subjektspositioner och kunskapsproduktion har vi som ambition att fånga det marknadiserade jämställdhetsarbetets form och innehåll.

Det material vi utgår ifrån i vår analys består av elva telefonintervjuer med svenska jämställdhetskonsulter, samt en genomgång av ett tjugotal konsultföretags hemsidor. Materialet har samlats in under hösten 2015. Intervjuerna fokuserade på hur intervjupersonerna upplevde arbetet som konsult; deras drivkrafter, motiv och argument; samt hur de såg på arbetets effekter, möjligheter och begränsningar. Materialet har analyserats utifrån de analytiska utgångspunkter och verktyg som vi har presenterat ovan, med särskilt fokus på hur jämställdhetskonsultens position samt jämställdhetsbegreppets betydelse konstrueras.

Jämställdhetskonsultens position och arbetets villkor

I detta avsnitt har vi valt att presentera resultaten på två sätt, först genom att ta fasta på hur jämställdhetskonsulterna själva representerar sin position i sina beskrivningar av sitt arbete och sedan hur de framställer de villkor som de ser sig arbeta under. Utifrån dessa två angreppssätt kommer vi sedan att dra slutsatser om vilka subjektspositioner som görs tillgängliga för de personer vi intervjuat och vilka effekter vi menar att detta får för deras görande av jämställdhet.

Aktivister, experter och entreprenörer?

"Jag vet att jag som student reflekterade mycket kring att, vi satt inne med väldig massa kunskap, och pratade dessutom ganska mycket om praktisk förändring och så, men att jag tydligt kände själv att jaha, men det här vill ju jag använda mig av praktiskt, för att också verkligen göra skillnad och kunna göra skillnad utanför en akademisk kontext […] Jag vill kunna använda den kunskap som finns. För det finns mycket kunskap, det är fortfarande luckor, men det finns mycket kunskap. Och att använda den taktiskt, för att kunna göra verkligen konkret ändring och skillnad. Så att det där att omvandla teori till praktik på något sätt, det är en viktig drivkraft."⁵

En majoritet av de jämställdhetskonsulter som intervjuats för denna studie beskriver arbetet som jämställdhetskonsult som en form av aktivism som de engagerat sig i utifrån en vilja att göra skillnad och arbeta för en bättre, mer jämställd värld. Inte sällan beskrivs beslutet att ägna sig åt denna typ av jämställdhetsarbete som ett resultat av, eller ett nästa steg utifrån, en genusvetenskaplig akademisk utbildning. Denna drivkraft är tydlig i Cecilias⁶beskrivning av sin väg till yrket som illustreras i det inledande citatet. Att få se förändring som ett resultat av konsulters arbete beskrivs av många, till exempel av Johan, som det bästa och mest givande med arbetet:

"Jag känner att jag skapar en viktig förändring. Att det inte leder till en rapport som ingen läser. Utan det är, jag är med där förändringen sker. Så det känns meningsfullt, att vara med och skapa, att det är min lilla, lilla del i att skapa ett bättre samhälle."⁷

Samtidigt som beskrivningar av konsultarbete som en form av aktivism, driven av en feministisk kritik av ett ojämställt samhälle, är vanliga är det inte alla konsulter som känner sig bekväma med den bild av jämställdhetskonsulten som en värderingsdriven idealist som denna beskrivning frammanar. Klara värjer sig för att svara på en fråga om vad som personligen driver och motiverar henne att arbeta som jämställdhetskonsult och citatet illustrerar en form av motstånd mot att betraktas som en idealist eller, med hennes ord, eldsjäl:

"Ja, ibland så brukar jag vägra att svara på den här frågan, just för att, det liksom sätter fingret på den här, ja men, eldsjälarna eller vad man ska säga. Jag försöker se mig hela tiden som en funktion, att inte så här, nu är jag här och driver deras arbete, utan jag tänker så här att det här skulle kunna vara vem som helst … Jag är en kugge i ett förändringsarbete […] mitt arbete handlar jättemycket om att jag servar ett ledarskap. Det är de som ska göra prioriteringarna. Det är de som ska tala om vad det är jag ska göra, och inte tvärtom. Sen kan ju det vara i dialog. Så det är inte jag som bara brummar iväg […] Jag är med som en, man kan tänka sig som en expertroll, eller rådgivare. Man är en sakkunnig, som servar underlag."⁸

Här ställs en bild av jämställdhetskonsulten som aktivist och eldsjäl mot en bild av jämställdhetskonsulten som expert och rådgivare, en funktion i processer som drivs av konsultens kunder. I intervjun diskuteras vidare idén om jämställdhetsarbete som drivet av eldsjälar i motsats till ett ideal där professionalitet och expertis står i centrum för synen på jämställdhetskonsultens roll. Andra konsulter som instämmer i denna betoning av professionalitet kopplar samman detta med synen på politik i relation till jämställdhetskonsultens roll. Felicia poängterar att konsultens roll är att stödja praktiker med sin expertis, inte bedriva politik: «praktiker arbetar inte med politik». Att definiera vad jämställdhet är eller bör vara menar Felicia därför ligger utanför konsultens ansvarsområde: «regeringens jämställdhetsmål till exempel, jag tycker inte att de är ideala på nåt sätt, men det är det politikerna har sagt. Och det är ju det vi har att tillämpa. Vi kan inte hitta på våra egna beslut.»⁹

Jämställdhetskonsulters egen vilja att bidra till ett bättre samhälle, och omgivningens förväntan på att jämställdhetsarbetare ska vara idealister och eldsjälar, krockar också ibland med företagandets villkor. Detta kommer till exempel till uttryck när jämställdhetskonsulter upplever sig tvungna att ta uppdrag som de inte tror kommer att leda till positiv förändring för att få företagets ekonomi att gå ihop. Andrea beskriver sina tvivel inför huruvida «inspirationsföreläsningar» på några timmar verkligen är meningsfulla – men tillägger att «jag kan göra det själv för att det är snabba pengar».¹⁰ Att jämställdhetsarbete och vinstintresse uppfattas som ett omaka par blir också tydligt i omgivningens bemötande av jämställdhetskonsulter, som Henrietta berättar: «det är så här väldigt mycket föreställningar […] man måste vara engagerad, med sitt hjärta, och det hänger inte ihop med att man också har kunder».¹¹ Många vittnar om vad de upplever som en skepsis mot deras verksamhet bland annat från feministiska forskare, som upplevs anse att vinstintresse och företagande är något fult som i sig gör innehållet i konsulters arbete tveksamt eller otillräckligt. Henrietta fortsätter:

"Men i den här världen så liksom har jag blivit liksom väldigt dåligt mottagen på konferenser, alltså det är lite så här, alltså som när jag har varit och föreläst på konferenser, där man försökt bygga bryggor mellan forskningsbranschen, och jag liksom fått tona ner min roll som entreprenör för att det inte ska provocera någon, så har det ändå kommit folk efteråt och sagt så här, gud vad du är säljig […] så fort du liksom säger att det här är mitt yrke, och jag liksom måste ta betalt för det här, så blir man liksom så här, så blir det någon slags beröringsskräck, både från politiken, forskningen och den feministiska rörelsen. Så att man får kämpa väldigt mycket själv liksom."¹²

Att jämställdhetskonsulter upplever sig som nedvärderade och missförstådda kopplar de också samman med mer allmänna föreställningar kring kvinnors företagande; att arbeta med jämställdhet och samtidigt vilja gå med vinst ses som tvivelaktigt i sig, och allra svårast upplevs det vara att acceptera att jämställdhetskonsulters företag blir framgångsrika. Kvinnors företagande, menar Henrietta vidare, förväntas vara någon slags hobbyverksamhet och inte ett professionellt drivet, lönsamt och framgångsrikt företag. Kombinationen att arbeta med jämställdhet samt att vara entreprenör och tjäna pengar möts inte bara med skepsis från omgivningen, utan skapar också spänningar i konsulters syn på sig själva. Gustav berättar att denna fråga är något han ofta diskuterat med sina kollegor:

"Ja, men alltså, att vara konsult, är vi framförallt liksom något entreprenörsföretag som vill tjäna pengar, eller är vi här för de här viktiga frågorna? Det är väl det vi har diskuterat, och för oss är det ju förstås, har vi ju kommit fram till att det är de viktiga frågorna och att vissa uppdrag tar vi inte."¹³

Som citatet antyder upplevs förväntningarna på jämställdhetskonsultens yrkesroll, de egna samt omgivningens, vara motstridiga och åtminstone för vissa konsulter skapa ett behov av att ta ställning till huruvida en position som aktivist eller entreprenör är överordnad.

Osäkerhet, sårbarhet och motstånd

Jämställdhetskonsulter arbetar framförallt i små företag bestående av en eller några konsulter. Att jämställdhetsarbetet organiseras i småföretagarform gör att dess villkor ofta kännetecknas av osäkerhet och sårbarhet. Konsulters inkomster kan variera kraftigt, nya uppdrag måste hela tiden komma in för att garantera fortsatta inkomster, och tidshorisonterna är ofta inte längre än några månader. Detta gör det svårt att planera både yrkesmässigt och privat – till exempel veta om det kommer bli möjligt att ha semester eller inte under pågående år. Beroendet av att få in nya uppdrag gör det också nödvändigt att anpassa arbetets innehåll till vad potentiella kunder efterfrågar, vilket formar vad jämställdhetsarbete kan vara och betyda. Socialförsäkringssystem, till exempel föräldraförsäkringen, upplevs inte heller som anpassade efter egenföretagares villkor och fungerar ofta mindre bra för denna grupp. Dessa villkor med arbetet som jämställdhetskonsult, och dess konsekvenser för konsulters privatliv och familjer, sammanfattas väl av Felicia:

"Alltså dels är det ju villkoren. Osäkerheten finns ju där. Jag har små barn, jag väntar mitt andra barn nu. Föräldraförsäkring och sådant fungerar ju inte överhuvudtaget. Och där finns, alltså utsattheten där … blir man sjuk en dag förlorar man en, flera månaders inkomst. Och inkomstgarantier har man ju inte överhuvudtaget. Jag vet ju sällan mer än tre, fyra månader i förväg, om jag kommer att ha pengar nästa år, eller om vi kan åka på semester i år eller inte."¹⁴

Gustav betonar att dessa villkor för arbetet också gör att det finns en klassaspekt i vem som har möjlighet att etablera sig som jämställdhetskonsult, då detta kräver att man till exempel har kapital för att en period klara av att inte ta ut lön:

"Ja, alltså just nu flyter det på bra. Men det har alltid funnits en osäkerhet. Och även fast vi har hållit på länge, så eftersom vi startade ett nytt företag och plötsligt var tre personer, så hade vi ju, vi hade ju inte råd med semester i början, och det var ju några månader vi inte fick lön, men så fick vi det då retroaktivt när det väl kom in. Så det har liksom löst sig, men det är inte så att det har varit helt smidigt liksom. Utan, ja, på ett sätt gäller det ju att, kanske att vi har haft tur då som alla tre, är någorlunda priviligierade och klarar av en tillfällig svacka."¹⁵

Samtidigt framkommer även en annan bild av villkoren i att arbeta med jämställdhet just som konsult, att detta är en arbetsform som erbjuder frihet och flexibilitet att försöka påverka och förändra samhället. Björn beskriver till exempel hur konsultarbetet upplevs som mindre begränsande än en anställning, eftersom han själv kan välja att arbeta med uppdrag som han tror kommer att göra skillnad i kampen för ett mer rättvist samhälle:

"Jag har alltid känt att man ska stå upp för rättvisa och demokrati, så att det är väl någonstans det allt engagemang bottnar i, från första början. Men sen när man känner då att, som vi var inne på, att man faktiskt är med och gör skillnad och är med och skapar ett bättre samhälle, så är det en enorm inspiration och drivkraft […] nu har jag ju fördelen att kunna komma in i en massa olika branscher. När jag jobbade inom högskolan … det blev väldigt mycket internt arbete, och då kände jag så här att, den här arbetsplatsen, den är för liten för mig. Jag vill kunna påverka mer. Och det känner jag att jag kan göra nu. Nu kan jag jobba med att påverka hela världen."¹⁶

Konsultarbetet beskrivs här som en form av jämställdhetsarbete som ger ingångar och möjligheter att påverka och förändra. Att välja de osäkra villkor som kännetecknar arbetet framträder i detta sammanhang som ett val där viljan att göra skillnad sätts före viljan till personlig trygghet.

Medan osäkra villkor, som dock kan skapa ett nytt handlingsutrymme, kan sägas delas av många olika typer av småföretagare menar vissa intervjupersoner att arbetet just med jämställdhetsfrågor lägger till ytterligare dimensioner av osäkerhet och utsatthet. Det motstånd, hat och de hot som ofta drabbar feminister i någon form av offentlig position, inte minst på nätet, drabbar även jämställdhetskonsulter. Som Eva beskriver i citatet nedan är detta något som gör arbetet bitvis mycket slitsamt:

"Det är ju liksom ganska slitigt att vara ute med jämställdhetsfrågor generellt. Det är ju liksom frågor i motstånd hela tiden. Så att alltid när du är ute så, alltså minst ett påhopp får man ju räkna med, från deltagarna, alltså minst ett påhopp […] hot och hat är en del utav arbetet som jämställdhetskonsult. Tyvärr. Och jag har ju, alltså hot och hat i min mejlbox varje vecka liksom. Det är en del utav arbetet, tyvärr, och ibland så får man ju polisanmäla när det går för långt. Men man är väldigt, väldigt ensam, som jämställdhetskonsult. Man är väldigt ensam, och det finns inte mycket till stöd alltså, som, för att man har liksom inte fattat hur samhället ställer sig till frågorna, och det har liksom inte byggt upp något stödsystem kring företagare som jobbar med provocerande frågor. Och då ska man också veta liksom, att när jag är ute, jag är väldigt liksom så här sympatisk, jag har aldrig kommit med några anklagelser mot någon grupp eller någonting, utan jag försöker liksom ha jämställdhet som en möjlighet och liksom aldrig anklaga någon så där."¹⁷

En strategi för att undvika att mötas av mer motstånd och påhopp än nödvändigt är, som denna konsult påpekar, att undvika ett anklagande eller konfrontativt sätt att tala om jämställdhet. För att skydda sig själv är det nödvändigt att representera jämställdhet som en möjlighet för alla, något alla vinner på, snarare än att tala om de mönster av makt och diskriminering som skapar ojämställdhet. Inez beskriver denna strategi som ett «pedagogiskt hantverk» som är nödvändigt för att undanröja en del av det motstånd som hon under sina uppdrag alltid möter på ett eller annat sätt.¹⁸ Trots att denna strategi förefaller vara mycket utbredd är det tydligt att den inte räcker till – hot och hat beskrivs ändå som en del av arbetet som jämställdhetskonsult. Ofta tar sig motståndet uttryck i hanterbara situationer, där t.ex. en deltagare i en utbildning ifrågasätter och kritiserar på envisa och mindre sympatiska sätt, men de typer av hot och hat som möter jämställdhetskonsulter kan stundtals också vara mycket grova, vilket Eva vittnar om:

"Människor som inte känner en, som liksom bara målar ut och skriver långa brev på nyårsafton liksom, bara så här, du ska dö och dina barn ska dö. Alltså du vet, det är ju sådant liksom, och det är ju fruktansvärt hemskt, och jag tycker inte det ska vara så. Och så känner man så här, det känns orättvist också, liksom för jag jobbar för alla människors lika värde, jag jobbar för rättvisa, jag jobbar för fred, jag jobbar för mänskliga rättigheter liksom. Jag försöker inte liksom dra, alltså jag försöker inte få någon att se sämre ut, utan snarare att alla ska vara lika mycket värda liksom. Så ibland kan man känna sig ledsen och trött."¹⁹

Sammantaget menar vi att de osäkra villkor – både ekonomiskt och i form av hot och hat – som präglar jämställdhetskonsulternas vardag leder till en subjektsposition präglad av anpassning, anpassning både till marknadens villkor och till villkoren för att tala om feminism och jämställdhet i det offentliga rummet. Denna subjektsposition präglas dock av ambivalens, särskilt för de konsulter som betonar sitt samhällsengagemang för förändring. Vår slutsats är att de konsulter som sätter sitt engagemang för politisk förändring i första rummet hamnar i en mer sårbar position än de som ser sitt uppdrag som präglat av kompetens och professionalitet och där de intar en administrativ expertroll. De senare ligger både mer i linje med de logiker som präglar marknadsstyrning och att betona administration och kunskap minskar riskerna för motstånd utifrån att budskapet förstås som «mindre politiskt». Att vara en funktion i en organisation eller byråkrati uppfattas sannolikt som mindre hotfullt än att mer explicit framställa sig som en aktör som vill utmana ojämlikhet och verka för rättvisa. Det är dock tydligt att den anpassliga subjektsposition som konsulterna har får betydelse för det innehåll som konsulterna ger jämställdhet. Kravet på att passa in, för att få uppdrag och/eller för att komma undan hat och hot, gör att den jämställdhet som säljs måste anpassas. Men vad är det då som jämställdhetskonsulterna säger sig sälja?

Att sälja jämställdhet

Vilken kunskap är det som skapas genom jämställdhetskonsulters arbete, och hur ges jämställdhet betydelse när jämställdhetskonsulter definierar och marknadsför sina tjänster? När konsulter berättar om sina egna drivkrafter och sin syn på vad jämställdhet är dominerar en representation av jämställdhet som en fråga om rättvisa, inkludering och demokrati och arbetet med jämställdhet som en strävan att förändra och förbättra samhället i denna riktning. Denna representation exemplifieras i Evas beskrivning av vad arbetet som jämställdhetskonsult i grunden handlar om för henne:

"Rättvisa, frihet och fred. Det är alltid min egen motivation. Det ska vara rättvist, liksom alla människor ska ha lika stort värde. Och jag tänker också, jag har ju mina döttrar som växer upp, och jag vill inte att de ska växa upp i den världen som jag växte upp i. Jag tycker att, jag ska försöka göra allt jag kan för att liksom världen ska bli bättre."²⁰

Som diskuterats ovan hänger dessa perspektiv samman med en syn på arbetet som jämställdhetskonsult som en typ av aktivism, där företagandet blir ett medel för ett samhällsförändrande projekt. Dock är det intressant att notera att majoriteten av de intervjuade konsulternas beskrivningar av hur de personligen ser på vad jämställdhet handlar om skiljer sig från deras beskrivningar av hur de talar om och argumenterar för jämställdhet i förhållande till sina kunder. Dessa skillnader mellan egna värderingar och de budskap som «säljer» bra är för vissa högst medvetna och föremål för självkritisk reflektion, medan de av andra inte problematiseras. Här redogör vi för två dominerande representationer av jämställdhet som är framträdande i konsulters utåtriktade kommunikation på deras hemsidor, samt i deras diskussioner kring hur de går tillväga för att «sälja in» jämställdhetsarbete hos olika typer av kunder; jämställdhet som kvalitet och jämställdhet som lönsamhet.

Jämställdhet som kvalitet

Många konsultföretag är i huvudsak inriktade på att arbeta med kunder antingen i privat eller offentlig sektor. Om konsulters kunder är företag eller offentliga verksamheter påverkar också hur konsulter talar om och marknadsför jämställdhetsarbete. I förhållande till offentlig sektor representeras jämställdhetsarbete framförallt som ett arbete med att kvalitetssäkra en kommuns eller myndighets arbete och den service som erbjuds medborgarna:

"Att jobba med jämställdhetsintegrering innebär att se över sin service till medborgare och brukare så att den är jämställd. Det ska inte spela roll om du är tjej eller kille, eller om du är kvinna eller man. Du ska få samma service oavsett kön." Morgondagen 2015.

"Strategierna går ut på att kvalitetssäkra verksamheten så att både kvinnor och män är nöjda med både tjänster och produkter. Fördelar vi skattepengar likvärdigt oavsett kön, etnicitet etc.? Är produkter och tjänster anpassade till allas behov?" Jämnt skägg 2015.

I relation till offentliga aktörer menar de flesta konsulter att de oftast inte behöver övertyga om att jämställdhetsarbete överhuvudtaget är relevant, eftersom offentlig sektor har statens jämställdhetspolitiska mål samt ett antal olika lagtexter och styrdokument att förhålla sig till. Snarare handlar konsultens uppdrag om att hjälpa till att skapa kunskap om att det faktiskt finns problem som behöver åtgärdas, samt att ge vägledning kring hur ett sådant arbete kan gå till. Som Gustav, en konsult inriktad på utbildningssektorn, beskriver så ger lagtexter och styrdokument en gemensam utgångspunkt, men sedan gäller det att få kunderna att förstå vad detta bör innebära i deras verksamhet:

"Inom förskola, skola, så säger jag alltid att ni har ju tur också, det går ju inte ens att ifrågasätta ert arbete med det här, för det står ju att ni måste göra det […] det främsta är ju att förstå, alltså att lägga märke till … att jag börjar titta på normerna som finns i min förskola eller skola eller hur det ser ut hos oss, så kommer jag lägga märke till massa saker. Så att arbeta medvetet, att bli mer medveten om alla de här sakerna som vi gör, både i det lilla liksom, alla små mikroaktioner, och i det stora. Så det är väl framförallt det, och sen i det så har vi, ja försöker vi ge massvis med tips utifrån sådant som vi har sett fungerar på olika verksamheter."²¹

Som detta citat illustrerar använder konsulter ofta lagar och styrdokument som ett sätt att göra frågor kring jämställdhet mindre konfliktfyllda – det är bara något som måste göras, och därmed ingenting att diskutera. Konsulternas fokus blir att erbjuda kunskap kring genomförandet av den politik som är beslutad samt att medvetandegöra betydelser av genus i verksamheten. Mycket av den kunskap som konsulterna levererar handlar om att visa på möjliga vägar att genomföra jämställdhetsintegrering, framför allt genom olika former av administrativa rutiner, men mindre om vilka problem som det är tänkt att jämställdhetsintegreringen ska lösa. En slags byråkratiserad form av jämställdhetsintegrering där jämställdhetsfrågorna har separerats från värderingar, makt och politik. Trots en medvetenhet om den kritik feministisk forskning riktat mot denna form av jämställdhetsintegrering menar konsulter, som Björn till exempel, att detta är en framgångsrik väg till att faktiskt säkerställa att jämställdhetsfrågor beaktas i offentlig verksamhet:

"Visst är det ett sätt att administrera fram det, om man inte liksom bottnar kunskapsmässigt och så, så blir det ju liksom att man ska administrera fram jämställdhet genom rutiner och så. Men det, man kommer jäkligt långt med den strategin […] man kan ju komma ganska långt med att fortsätta vara mer eller mindre genusblind, om man har massor med bra checklistor och rutiner och handläggningar. Det i sin tur gör ju att, byråkrater som är bra på att följa rutiner, också ofta börjar tänka när man sitter och följer sin checklista eller rutin. Så att man på så sätt kommer igång och börjar göra, och inte bara utbildar och snackar."²²

Konstruktionen av jämställdhetsarbete som en administrativ rutin riskerar dock att leda till att jämställdhetsarbetets innehåll hamnar i bakgrunden. Sara Ahmed diskuterar hur nyliberala former för styrning gör produktionen av kartläggningar, policies, strategidokument, procedurer och metoder i sig själv till indikatorer på ett framgångsrikt förändringsarbete (Ahmed 2006). Jämställdhetskonsulters beskrivningar av vad det innebär att arbeta med jämställdhetsintegrering i offentlig sektor speglar i hög grad detta genom att kartläggning och analys samt utvecklandet av procedurer, metoder och administrativa rutiner står i fokus, snarare än en diskussion av vilka problem som jämställdhetsintegreringen är tänkta att lösa. Arbetet med jämställdhet blir arbetet med att genomföra de rätta rutinerna och följa de ofta omfattande checklistorna för jämställdhetsintegrering. Formuleringar av jämställdhetsarbetets mål sträcker sig sällan längre än till att slå fast att målet är säkerställa att offentlig service möter både kvinnor och mäns behov. Vad detta innebär i olika delar av offentlig verksamhet är dock långt ifrån självklart. Även om många konsulter tveklöst strävar efter att väcka medvetenhet och skapa reflektion kring hur en viss offentlig verksamhet ger upphov till ojämlika effekter och hur detta kan förändras riskerar dessa överväganden att hamna i bakgrunden när jämställdhetsarbetet teknifieras, vilket kanske inte är så konstigt. Det ofta oklart vad det är som egentligen är tänk att genomföras eftersom lagar och styrdokument befinner sig på en abstrakt nivå långt ifrån specifika offentliga verksamheter (se Alnebratt och Rönnblom 2016).

Genom att jämställdhetspolitik inte bara institutionaliseras i förvaltningen utan även läggs ut på entreprenad till konsultföretag ökar avståndet mellan det politiska och görandet av jämställdhet ytterligare. Jämställdhet konstrueras alltså som en administrativ, kvalitetssäkrande rutin som konsulter kan förmedla till offentliga verksamheter som kommuner och myndigheter. Att etablera metoder och rutiner för jämställdhetsintegrering av verksamheten ses i sig som kvalitetshöjande. Vidare marknadsförs ett sådant arbete även som en indikator på god offentlig styrning: något som kan lyftas fram för att skapa en bild av t.ex. en kommun som är attraktiv och framåt:

"Och i flera fall är det ju också så att det blir, faktiskt ses som en liten fjäder i hatten om man jobbar, alltså att det är någonting man faktiskt kan lyfta fram i relation till andra organisationer eller kommuner eller vad det nu är, att vi gör faktiskt så här, och det ses inte som konstigt på något vis idag, utan tvärtom, skulle jag säga. Att det är lite plus i kanten."²³

Jämställdhetsarbete görs till en konkurrensfördel och en bra PR-investering. Denna konstruktion återkommer även i konsulters sätt att sälja in jämställdhet i förhållande till näringslivet som diskuteras i följande avsnitt.

Jämställdhet som lönsamhet

I konsulters marknadsföring av jämställdhetsarbete gentemot näringslivet har argument om hur jämställdhet bidrar till ökad lönsamhet och framgång en mycket stark ställning. Vad som i internationell forskning har kallats «the business case for gender equality» (Ferguson 2014) återfinns alltså även på den svenska jämställdhetskonsultmarknaden, där nytto- och lönsamhetsargument ofta lyfts fram. Jämställdhet beskrivs till exempel som något som «ger goda ekonomiska effekter» (E(uro)quality 2015a) och «har hög avkastning på investerat kapital» (Add Gender 2015a). Länken mellan jämställdhet och lönsamhet, menar de jämställdhetskonsulter vi har intervjuat, består i att jämställdhetsarbete leder till ett mer inkluderande, mindre likriktat och mer kreativt företagsklimat; mer effektiv rekrytering av rätt kompetens; samt en bättre arbetsmiljö där människor trivs och vill stanna kvar. Inkludering, normkritik och ifrågasättande av gamla strukturer representeras i detta sammanhang som något som kan hjälpa företag att nå sin fulla ekonomiska potential:

"Företag, organisationer och samhällen som lyckas skapa ett inkluderande klimat som präglas av öppenhet och ömsesidig respekt och där individers olika kunskaper och erfarenheter uppskattas, värdesätts och tas tillvara har stora chanser att bli framgångsrika." E(uro)quality 2015b.

"När det finns ett organisationsklimat där alla mår bra, känner att de kan utvecklas och känner stöd från omgivningen kan organisationen nå sin fulla potential – ni kan arbeta mer effektivt och bli mer kreativa och nytänkande. Motivation, kreativitet och innovation hämmas av gamla snäva strukturer och normer som enbart är inkluderande för en väldigt liten homogen grupp. Genom att använda sig av normkritiskt tänkande kan man bryta gamla vanliga tankesätt och hitta nya lösningar och nya potentialer." Matilda Andersson 2015.

Dock betonar konsulter att lönsamhet i detta sammanhang inte kan ses i alltför strikt ekonomiska termer. Även om ett företags övergripande mål är att göra vinst, krävs en rad åtgärder som i bredare mening skapar ett bättre, mer framgångsrikt företag för att göra det möjligt. Konsultens roll, menar Henrietta, är här att hjälpa företag se hur jämställdhet är en viktig pusselbit i denna strävan:

"Vad kan vi faktiskt göra för att förbättra vårt företag och vår verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv? […] ett reellt behov på ett mindre företag är ju så här, okej när vi gör vår upphandling här nu, eller när vi ska ha den här konferensen, hur kan vi säkerställa att vi inte gör det på ett exkluderande sätt, eller diskriminerande sätt, eller den här rekryteringen, hur gör vi det så att vi liksom faktiskt får rätt person till rätt plats. Och liksom, vi har väldigt mycket behov kring omedvetna fördomar: hur gör vi när vi ska ha en personaldag, för att vi ska göra någonting roligt, utan att det blir bastu liksom."²⁴

Även om ett lönsamhetsperspektiv är framträdande i jämställdhetskonsulters marknadsföring och arbete går det att se hur de strävar efter att bredda lönsamhetsbegreppet samt även framställa jämställdhet som ett medel för lönsamhet på ett strategiskt sätt. Ett sätt att komma bort ifrån ett snävt ekonomiskt lönsamhetsperspektiv är, som citatet ovan exemplifierar, att prata om jämställdhet som något som i bredare mening bidrar till att förbättra företag och arbetsplatser. Jämställdhet konstrueras också som en symbol för ett ansvarstagande, modernt företag som ligger «i framkant», och därmed som en konkurrensfördel och PR-strategi:

"Jämställdhet är den bortglömda konkurrensfördelen – använd den för att ligga i framkant […] Jämställdhet ger god PR och mycket goodwill. Använd dig av det, innan din konkurrent kommer på det." Add Gender 2015b.

Ett annat sätt att förhålla sig till lönsamhetsargument för jämställdhet är att se på dem som något som ger en ingång och en möjlighet att arbeta med företag, men som sedan bör ersättas av andra sätt att tala om jämställdhet. Denna strategi beskrivs av konsulter som också uttrycker en stark kritik mot att se på jämställdhet som en lönsamhetsfråga. Som Andrea kommenterar i en diskussion om lönsamhetsargument för jämställdhet:

"Jag vet att det är en skillnad, hur vi pratar om det. För att, det är så jämställdhet säljs in, och jag måste erkänna att jag är skittrött på det […] forskningen är ju entydig. Det blir bättre. Man tjänar mer pengar, och det blir innovativt och trevligt på alla sätt och vis. Men jag tycker också att det finns ett värde som är större än allt de här."²⁵

Och Johan betonar att marknadslogiken innebär att bara den typ av jämställdhetsarbete som kunder uppfattar ligga i deras intresse, och de därmed är beredda att betala för, kommer att genomföras:

"Hindret är i allmänhet budgeten som vi har för att jobba med det här. Och, det krävs ofta extra analys för att ta hänsyn till jämställdhet. Men det är sällan någon som är villig att betala för den extra analysen. Så det är det primära hindret mot att vi ska kunna jobba mer med det […] Och då, om vi ska lägga kraft, om vi ska lägga mer kraft på att göra jämställdhetsanalyser, då behöver vi antingen mer pengar av uppdragsgivaren, eller skära bort andra delar."²⁶

Nödvändigheten av att hela tiden anpassa sig till vad kunden vill ha och är beredd att betala för upplevs av vissa konsulter som mycket begränsande när det gäller att förmedla de värderingar som de själva står för, och bedriva ett jämställdhetsarbete som de själva tror leder till förändring. Detta blir inte minst tydligt i konsulters ambivalens inför att representera jämställdhet som lönsamhet, och de strategier som används för att förhålla sig till, modifiera och strategiskt använda sig av lönsamhetsargument. Rollen som konsult innebär oundvikligen att jämställdhetsarbetaren måste inta ett mycket pragmatiskt förhållningssätt, vilket får konsekvenser för vilken betydelse jämställdhet ges. Som Gustav uttrycker det: «som aktivist skulle ju jag förstås vara mycket radikalare».²⁷

På ett liknande sätt beskriver Ferguson (2014) sina erfarenheter som jämställdhetskonsult i internationella utvecklingsorganisationer när hon diskuterar hur svårt det är att helt komma bort ifrån lönsamhets- och nyttoargument, något ställer en feministiskt orienterad konsult inför svåra dilemman. En framkomlig väg för flera av våra intervjupersoner är att försöka använda dessa argument strategiskt i syfte att öppna upp för andra perspektiv på jämställdhet. Denna strategi framträder tydligt i Evas beskrivning av hur hon lärt sig sälja in jämställdhet på ett effektivt sätt till olika typer av kunder:

"Det är jätteolika beroende på vilken bransch det är. För att kulturen, alltså kultursektorn generellt, är mer intresserade av människors värde, och mer intresserade av att ha en jämställd representation, och kanske berätta en historia där flera människor är representerade, som speglar samhället, mer intresserade av en rättvisa. Näringslivet bryr sig inte ett skit om det där kan jag säga, de bryr sig inte ett skit. Där är det bara, bara tillväxt och lönsamhet som är intressant […] man måste använda den motivationen för att få det att funka för den branschen. För annars, jag skulle aldrig komma in med att prata om, alltså, om rättvisa och jämställdhetssituation, det får man ta när man kommer in i näringslivet […] Jag får prata om jämställdhet som tillväxt och, en lönsamhetsfråga."²⁸

När jämställdhetsarbete säljs till vinstdrivande företag blir det nödvändigt att framställa jämställdhet som något som bidrar till att fylla företags behov av att bli framgångsrika, kunna konkurrera och gå med vinst. Denna logik gör det möjligt att lyfta fram vissa former av och syften med jämställdhetsarbete medan andra betydelser utestängs. Medan jämställdhet huvudsakligen representeras som en fråga om kvalitet i relation till offentliga aktörer och lönsamhet i förhållande till privata aktörer, bygger båda dessa representationer på grundantaganden om jämställdhet som något alla vinner på, samt om ojämställdhet som i huvudsak ett kunskapsproblem. Den tonvikt mot utbildningsuppdrag som framträder i många konsulters beskrivningar av sitt arbete är ett konkret resultat av denna övergripande konstruktion av vad jämställdhetsarbete innebär. De två sätt att sälja jämställdhet som vi illustrerat i dessa avsnitt förenas av en övergripande konstruktion av jämställdhetsarbete som ett medel för förbättring och framsteg inom näringslivet såväl som inom offentlig verksamhet, och en syn på jämställdhetsarbete som ett kunskapshöjande, utbildande uppdrag. I materialet uttrycks också genomgående en stark tro på att jämställdhet är något som är bra för alla och som alla egentligen vill ha – bara de får kunskap och förstår att så är fallet. Den kunskap som produceras i konsulternas arbete blir en kunskap som kan adderas till det rådande, något som passar in och inte utmanar det rådande. Paradoxalt nog görs jämställdhet till en fråga om just kunskap, inte om makt.

Marknadens möjligheter och begränsningar

Denna artikel har utforskat marknadiseringen av svensk jämställdhetspolitik, och dess effekter, genom att analysera jämställdhetskonsulters tillgängliga subjektspositioner samt hur de genom sitt arbete fyller jämställdhet med innehåll. I denna avslutande reflektion diskuterar vi vilka möjligheter och begränsningar som skapas när jämställdhetspolitiken genomförs genom marknadslogiker.

Resultaten visar att marknaden av de verksamma konsulterna uppfattas som en strategisk arena för förändringsarbete i riktning mot ett mer rättvist och jämställt samhälle, där konsultarbetet av många ses som en form av aktivism. Dock präglas jämställdhetskonsultens subjektsposition av en märkbar ambivalens när det för de flesta handlar om att navigera mellan och förena en aktivistposition med att vara expert och entreprenör. Detta får i sin tur effekter för deras görande av jämställdhet, där den jämställdhet som säljs ibland också skiljer sig från deras egen övertygelse om vad som är viktigt med jämställdhet. Arbetet som konsult präglas vidare av osäkra anställningsvillkor, ekonomisk otrygghet samt en utsatthet för de typer av hat och hot som ofta drabbar feminister i någon form av offentlig position, något som också får betydelse för konsultens subjektsposition. Sammantaget framträder en subjektsposition präglad av ambivalens och osäkerhet där det gäller att navigera mellan en egen övertygelse och de krav som ställs på leverans av användbar kunskap. Marknaden beskrivs av konsulterna själva som en arena som ger ingångar och möjligheter att arbeta för jämställdhet och påverka i praktiken. Vår slutsats är dock att arenans styrande logiker underkastar jämställdhetsarbetet ekonomiska och administrativa rationaliteter som tenderar att begränsa dess möjliga betydelser och ta udden av en kritisk maktanalys.

En annan aspekt av marknadslogiken, som också många konsulter problematiserar, är den kortsiktighet som projektifieringen av jämställdhetspolitik leder till. Detta gör konsulters arbete splittrat, det blir svårt att hinna följa förändringsprocesser och se vad deras arbete leder till. Arbetet med jämställdhet är ofta en del av ett projekt eller en särskild satsning. Att anlita en konsult är en kostnad, och kostnader är något som både det offentliga och näringslivet i marknadslogikens tid strävar efter att minimera. Därmed efterfrågas korta punktinsatser istället för längre, mer genomgripande satsningar. Här blir också skillnaden mellan att köpa in en konsult och att de anställda själva genomför ett förändringsarbete tydlig. Konsulten måste leverera ett synligt resultat i relation till sitt uppdrag, måste visa på effekter i relation till effektivitet eller kvalitet i linje med de marknadsrationaliteter som gäller. Kortsiktigheten i arbetet får också effekter för vilket innehåll jämställdhet ges. Den kunskap om jämställdhet som konsulterna levererar domineras av metoder och administrativa rutiner som kan inkorporeras i uppdragsgivarens verksamhet. Här skapas också en krock mellan flera av de intervjuades personliga värderingar, där jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och inkludering, och nödvändigheten av att framställa jämställdhet som något som fyller de behov som kunden har och som handlar mer om kvalitet och/eller lönsamhet. Vår tolkning är att marknadslogiken som form för styrning bidrar till att jämställdhet som mål underställs andra mål, som kvalitetssäkring av offentlig verksamhet och företags lönsamhet. När jämställdhetsarbete säljs på en marknad blir det nödvändigt att representera jämställdhet som något som är till nytta för kunden, som leder till en effektiv och produktiv verksamhet snarare än något som bidrar till den typ av samhällsförändring som konsulten personligen kanske eftersträvar.

Således fylls jämställdhet med kunskap om nyttan av jämställdhet samt med kunskap om tekniker för genomförande. Det substantiella innehållet i termer av vad jämställdhetsarbetet ska uppnå saknas däremot i stor utsträckning. Den kunskap som produceras får på så sätt en avpolitiserande effekt i betydelsen att jämställdhet görs till något som snarare än utmanar istället accepterar och reproducerar den ordning som präglar den organisation där konsulten är verksam. Dock kvarstår frågan om denna avpolitisering bör betraktas som «dålig» i betydelsen att den motverkar det förändringsarbete som flera av de intervjuade konsulterna själva vill bidra till. Svaret är inte helt enkelt och vår slutsats är att «det beror på», framför allt på vilket handlingsutrymme för förändring det finns i en viss verksamhet för de personer där som vill ha förändring. Även i en tid av avpolitiserade styrformer kan personer och deras agerande göra skillnad, eller som Chris Hudson skriver: «… small practices may connect up and together work to destabilize larger circuits of power» (2017). Och kanske kan jämställdhetskonsulten sägas neutralisera jämställdhetsarbetet, göra det till vilket förändringsarbete som helst där vi plockar in en konsult, och därmed skapa utrymme för förändring inom en organisation som inte skulle uppnås om frågan explicit politiserades av politiker, tjänstepersoner eller aktivister. Frågan är dock hur långt «small practices» når i en tid där det blir allt svårare att formulera ett politiskt innehåll i politiken, oavsett om du är konsult eller politiker. Oavsett vilken aktör som genomför politiken skapar kombinationen av byråkratisering och marknadisering, där rådande former för styrning både utlokaliserar och outsourcar politikens innehåll, en situation där det politiska känns mycket långt borta.

Referenser

Add Gender 2015a. «Våra tjänster». http://www.addgender.se/vara-tjanster-2/(Hämtad 9 december 2015.)
 

Add Gender 2015b. «Fyra argument». http://www.addgender.se/fyra-argument/ (Hämtad 9 december 2015.)
 

Ahmed, Sara 2006. «The nonperformativity of antiracism». Meridians 7 (1):104–126.
 

Alnebratt, Kerstin och Malin Rönnblom 2016. Feminism som byråkrati. Leopard förlag.
 

Bacchi, Carol Lee 1999. Women, Policy and Poltics. The Construction of Policy Problems. London: Sage Publkications.
 

Bacchi, Carol Lee 2009. Analyzing Policy: What’s the Problem Represented to be?French Forest: Pearson.
 

Bedford, Kate 2007. «The imperative of male inclusion: how institutional context influences World Bank gender policy». International Feminist Journal of Politics 9 (3):289–311.
 

Beveridge, Ross 2012. «Consultants, depoliticization and arena-shifting in the policy process: privatizing water in Berlin». Policy Sciences 45 (1):47–68.
 

Bock, Sebastian 2014. «Politicized expertise – an analysis of the political dimensions of consultants’ policy recommendations to developing countries with a case study of McKinsey’s advice on REDD+ policies». Innovation: The European Journal of Social Science Research 27 (4):379–397.
 

Brown, Wendy 2015. Undoing the Demos. Neoliberalism’s Stealth Revolution. New York: Zone Books.
 

Brown, Wendy 2009. Edgework: Critical Essays on Knowledge and Politics. Princeton University Press.
 

Burchell, Graham 1991. «Peculiar Interests: Civil Society and Governing ʻThe System of Natural Liberty’». I: G. Burchell, Colin Gordon och Peter Miller (red.): The Foucault Effect: Studies in Governmentality: With Two Lectures by and an Interview with Michel Foucault. Chicago: University of Chicago Press.
 

Campbell, Marie og Kathy Teghtsoonian 2010. «Aid effectiveness and women’s empowerment: practices of governance in the funding of international development». Signs 36 (1): 177–202.
 

Chant, Sylvia 2012. «The disappearing of ʻsmart economics’? The World Development Report 2012 on Gender Equality: Some concerns about the preparatory process and the prospects for paradigm change». Global Social Policy 12 (2):198–218.
 

Chant, Sylvia och Caroline Sweetman 2012. «Fixing women or fixing the world? ʻSmart economics’, efficiency approaches, and gender equality in development». Gender & Development 20 (3):517–529.
 

Dean, Mitchell 2010. Governmentality: Power and Rule in Modern Society. Sage Publications Ltd.
 

E(uro)quality 2015a. «Företaget». http://euroquality.se/foretaget/ (Hämtad 9 december 2015.)
 

E(uro)quality 2015b. http://euroquality.se/ (Hämtad 9 december 2015.)
 

Ferguson, Lis 2014. «ʻThis Is Our Gender Person’. THE MESSY BUSINESS OF WORKING AS A GENDER EXPERT IN INTERNATIONAL DEVELOPMENT». International Feminist Journal of Politics (ahead-of-print): 1–18.
 

Foucault, Michel 1991. «Governmentality». I: Graham Burchell, Colin Gordon och Peter Miller (red.): The Foucault Effect: Studies in Governmentality: With Two Lectures by and an Interview with Michel Foucault. London: Harvester Wheatsheaf.
 

Foucault, Michel 2002. Viljan att veta: Sexualitetens historia, del I. Göteborg: Daidalos.
 

Howlett, Michael och Andrea Migone 2013. «The permanence of temporary services: The reliance of Canadian federal departments on policy and management consultants». Canadian Public Administration 56 (3):369–390.
 

Jämställdhetskompetens.se 2015. http://www.jamstalldhetskompetens.se/om-svensk-jamstalldhetskomptens.html (Hämtad 3 december 2015.)
 

Jämnt skägg 2015. http://jamntskagg.se/ (Hämtad 9 december 2015.)
 

Kontigo 2011. Utvärdering av Program hållbar jämställdhet.
 

Larner, Wendy 2000. «Neo-liberalism: Policy, ideology, governmentality». Studies in Political Economy 63.
 

Lombardo, Emanuela, Petra Meier och Mieke Verloo 2009. The Discursive Politics of Gender Equality. Stretching, Bending and Policymaking. New York: Routledge.
 

Matilda Andersson 2015. http://matildaandersson.se/ (Hämtad 9 december 2015.)
 

Magnusson, Eva, Malin Rönnblom och Harriet Silius 2008. Critical studies of gender equalities. Nordic dislocations, dilemmas and contradictions. Göteborg: Makadam.
 

Montin, Stig och Gun Hedlund 2009. «Governance som interaktiv samhällsstyrning – gammalt eller nytt i forskning och politik». I: Gun Hedlund och Stig Montin (red.): Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press.
 

Morgondagen 2015. http://www.morgondagen.se/ (Hämtad 9 december 2015.)
 

Mouffe, Chantal 2005. On the Political. London & New York: Routledge.
 

Prince, Russel 2012. «Policy transfer, consultants and the geographies of governance». Progress in Human Geography 36 (2):188–203.
 

Prügl, Elisabeth 2013. «Gender expertise as feminist strategy». I: Gülay Caglar, Elisabeth Prügl och Susanne Zvingel (red.): Feminist Strategies in International Governance. New York: Routledge.
 

Rose, Nikolas och Peter Miller 2008. Governing the Present: Administering Economic, Social and Personal life. Cambridge: Polity Press.
 

Rönnblom, Malin 2011. «Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik». Tidskrift för genusvetenskap (2–3):33–56.
 

Rönnblom, Malin och Linda Sandberg 2015. «Den nödvändiga jämställdheten». Tidskrift för genusvetenskap (3):57–83.
 

Verloo, Mieke 2007. Multiple Meanings of Gender Equality. A Critical Frame Analysis of Gender Policies in Europe. Budapest: Central European University Press.
 

Walters William 2012. Governmentality: Critical Encounters. London & New York: Routledge.
 

1	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 18 september 2015.
2	F.d. genusföretagarna. www.genusforetagarna.se.
3	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 22 september 2015. Ett annat försök att få ett grepp om och «kvalitetssäkra» jämställdhetskonsultbranschen är Winnet Västra Götalands initiativ att etablera ett nationellt certifieringssystem, där jämställdhetskonsulters kompetens granskas och godkänns. Certifierade konsulter, i dagsläget 17 företag, marknadsförs därefter på hemsidan Svensk jämställdhetskompetens (Jämställdhetskompetens.se 2015).
4	De 11 intervjupersonerna i denna studie utgörs av åtta kvinnor och tre män.
5	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 18 september 2015.
6	De intervjuade konsulterna har i texten tillskrivits ett fiktivt personnamn.
7	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 16 oktober 2015.
8	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 12 november 2015.
9	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 21 september 2015.
10	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 15 september 2015.
11	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 24 september 2015.
12	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 24 september 2015
13	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 22 september 2015
14	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 21 september 2015.
15	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 22 september 2015
16	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 16 september 2015.
17	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 21 september 2015
18	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 2 oktober 2015
19	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 21 september 2015
20	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 21 september 2015.
21	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 22 september 2015.
22	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 16 september 2015.
23	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 18 september 2015.
24	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 24 september 2015.
25	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 15 september 2015.
26	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 16 oktober 2015.
27	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 22 september 2015.
28	Telefonintervju med jämställdhetskonsult, 21 september 2015.

Dette er en Open Access artikkel distribuert under vilkårene Creative Commons CC-BY-NC 4.0

DOI: https://doi.org/10.18261/issn.1891-1781-2017-01-06